söndag 19 april 2009

Värmlandslägret - Handling

Idag åkte jag och Victoria till Kristinehamn för att jag skulle lära mig lite om utställningshandling. Det är alltså hur man på bästa sätt ska visa sin hund på en utställning. För er som trodde att man bara kan komma till en utställning och ställa ut...ojojoj ni vet inte hur fel ni kan tro. Vi har tränat och tränat och sprungit fram och tillbaka. Allt för att hitta bästa tempot som hunden visar sina rörelser i, också för att veta vad man ska tänka på när man ställer upp hunden, hur man ska springa i utställningsringen, hur hunden ska sköta sig vid visitering ...jah det är en hel del att tänka på.
Vi var ganska många så det blev en lång rad.

Långt fick vi springa också så dagens motion är avklarad med råge.

Här tränar vi på att springa på en linje, det är svårare än man tror.

Men matte, hur vill du egentligen att jag ska stå?

Ja nu var idet inte bara jag och Vickan som åkte utan med oss i bilen hade vi även Aaron såklart och Kelli, Dotti och Fly. Kelli och Dotti åkte med för att miljötränas, och då är det mest Kelli som behöver tuffa till sig lite. Hon kikade på när vi tränade och sen hjälpte hon givetvis Victoria att passa Aaron.
Jag vill inte vara hääääär...

Förutom att det gick bra och att det var väldigt trevlig att träffa alla pinscher ägare har vi också fått en fin inblick i hur Kristinehamn ser ut. Vi körde nämligen igenom denna lilla stad tre gånger eftersom vår telefon guide Per inte var vaken när han guidade oss. Han låg och sov i sängen och sa i princip bara höger, vänster och vips så var vi inne i ett bostadsområde. Då vi undrade vad vi gjorde där tyckte han att vi kunde gå in i ett av husen och fråga efter vägen...men nejdå vi samlade nytt mod och hittade slutligen fram till Kvarndammens camping.

Nu är vi alla väldigt trötta och belåtna. Det var ju ganska blåsigt och kallt idag så det känns verkligen att man varit ute hela dagen. Min röda och smått brända näsa håller också med om detta. Aaron somnade som en stock klockan sju och jag kommer snart att följa hans exempel.


Vinden viner kring Kellis öron.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar