Vardagsbekymmer

För ganska längesen hade Frodo ett sår på örat som jag plåstrade om. Det kan ju vara ganska svårt att få det att sitta kvar men denna gången lyckades jag verkligen och plåstret är omöjligt att få bort om man inte vill få med all päls förstås. JAg tror nästan att det har suttit i två veckor! Fast nu på eftermiddagen var det verkligen på väg av och då hjälpte jag det på traven så att Frodo kan se lite stiligare ut...det är han värd.

Vi kämpar på med inkallningen...och jag speciellt får verkligen kämpa. Inkallningen i lydnadsprogrammet går faktiskt ganska bra nu och det är faktiskt ganska sällan det går på tok där. Vardagsinkallningen är det som är svårast. Idag tänkte jag att vi skulle köra ett litet pass och träna på just detta. Promenaden bar av upp i skogen till ett bra och avskärmat ställe där jag känner att jag tryggt kan ha honom lös. Jag kan ha honom lös och gå vid min sida utan att det är några problem. Problemet kommer när han har kommit en bit bort från mig...då blir hörseln högst selektiv!!! Det är väldigt svårt att få till inkallningen när han är på väg bort från mig men vi tragglar vidare. Går det åt skogen sticker jag fort som attan därifrån och tack o lov så ligger det inte i Frodos intresse att springa bort från mig...bara springa runt mig och snosa lite=( När jag går ifrån honom säger jag inget utan nonchalerar honom totalt och det verkar iallafall fungera för jag tycker att det har blivit lite bättre men ojojoj vad vi behöver öva mer. Jag skulle önska att det var som i reklamen "plötsligt händer det" och att jag bara helt plötsligt behöver säga Frodo kom och han kommer som ett skott.

Idag har jag även varit på öppna förskolan till Aaron stora förtjusning. Även jag hade riktigt trevligt. Även om jag alltid har sällskap av min lilla Frodo så är det trevligt med lite tvåbeningar ibland med.