lördag 28 november 2009

Lyxigt fast makabert...

Lite makabert känns det dock att det kanske är nån av dessa som jag tuggar på (inte hunden då)...man kanske ändå borde bli vegetarian. Frodo å andra sidan hade nog gärna tagit sig en liten smakbit redan i somras när bilden togs =)

Här sitter jag och tuggar i mig grannens får. Det är en rökt och saftig liten köttbit som jag hämtade på morgonrundan. Jag har köpt den på samma ställe där jag brukar handla ägg. Vanligtvis säljer de inte kött men de fick så många lamm i år och erbjöd mig att få köpa lite kött av dem när de hade slaktats. Får och lamm kött är nog favoriten när det kommer till kött så jag var inte sen att tacka ja. Sen har de en fantastisk djurhållning och känner varenda liten lammunge och tar hand om dem på ett föredömligt sätt...så min lilla rökta lammbit kan jag äta med gott samvete=) Både Aaron och Frodo fick smaka och de var tummen upp även där!

Sen har jag varit och kikat på syrrans kattungar som föddes igår kväll. Det var fyra söta små krabater, en grå, en svart och två röda. Harry har blivit storebror!

fredag 27 november 2009

Sugen på agility!

Jag blev så oerhört sugen på att börja träna agility när jag såg lite träningsfilmer på en blogg. Det får nog bli så att vi satsar på lydnaden helt tills hösten 2010 men sen måste jag nog gå en agilitykurs för det ser så kul ut. Tror också att det är en aktivitet som kommer passa min lilla Frodo som handen i handsken. Han älskar att springa, hoppa, klättra, balansera när vi är i skogen och tunneln har vi redan kört några gånger vilket han tyckte var kul så det känns som att förutsättnignarna för att vi båda kommer att gilla det finns på plats.

När jag blir frisk kanske vi tjuvstartar med lite slalom för slalompinnar har vi faktiskt här hemma på gården=)

onsdag 25 november 2009

Bästa vänner och barnvakt

Det är mysigt att vara i samma korg...tur att Frodo är så snäll

Någon som tror att han är en hund?

Äntligen lite barnfritt!

Lite vax i örat? Knappast...

Det finns en liten man här hemma som fått dille på att sitta på hunden och katten med för den delen. Tur för mig att djuren är så snälla och orkar med detta tills jag upptäcker det hela och bär bort Aaron. Lillemann tycker också att det är förskräckligt fascinerande med svansar och vill gärna dra lite i dem för att se vad som händer...oftast kommer jag skjuten som ur en kanon ackompanjerat av ett barskt ajjabajja!

Men ibland är det faktiskt djuren som söker upp lilleman för att kela lite...det är så fint att de tycker om varandra!

Dörrkransar och badrocksboogie


Mitt lilla projekt med kransbindningen blev inte så tokigt iallafall!

Gjorde lite juligt och fint på ytterdörrarna idag och kunde stolt som en tupp sätta upp mina två egenhändigt ihopknopade julkransar! Ibland är jag pysslig men det har blivit mindre av den varan sen jag fick hund och sen jag fick barn har pysslandet nästan blivit obefintligt. Sonen tyckte iallafall att det var hur kul som helst att leka med granbarr inomhus så för en stund glömde han bort både feber och snuva vilket jag också gjorde för den delen...man kan ju inte bara sitta och tycka synd om sig själv!

Snart är det jul och sen kommer hundägarens skräck...nyår! Egentligen är det inget fel med nyår det är bara smällarna det är fel på. När vi bodde i Örebro blev Frodo skrämd av några som smällde smällare och det var inte ens i närheten av nyår så vi hade ingen chans att förutse detta. Trist nog blev han skottberörd efter det. Nu har vi tränat och tränat på att han inte ska bli rädd genom att han får lyssna på en skott och fyrverkeri CD härhemma och i påskas låg han lugnt och sov när det brakade loss! Jag tror nog att det ska gå bra även till nyår men bara för att ta det säkra före det osäkra har jag redan börjat sätta på skott CD:n lite nu och då. Sonen tror visst att det är musik och dansar till smällarna...det ser ganska kul ut!

Kan nån bli sötare än dethär?

tisdag 24 november 2009

Knallpulverpistol

Eftersom Frodo är skottberörd vill jag för hans egen skull träna innan det blir aktuellt för start i öppenklass med skottprov. Hörde efter på en leksaksaffär om de hade knallpulverpistoler och hur högt de låter. De har en variant som låter i 125 dB och nu när jag surfat runt lite verkar det som att det räcker som träning. Denna puffra skulle kosta runt 300 kr...
För mitt syfte känns det ju bra att jag kan inhandla denna atteralj så enkelt på en leksaksaffär men jag kan ju knappast tro att det är många som köper knallpulverpistoler med samma syfte som mig och 125 dB är ju högt! Tänkt vad alla små barn kan skada sig....
dB
190 -
Högsta nivån som ljud kan ha i luft
180 -
Kanonskott. Trumhinnan brister
150 -
Gevärsskott. Ljudet är så kort att örat inte hinner uppfatta det som skadligt.
135 -
Högsta uppmätta värde på rockkonsert
125 -Den s.k. kallade smärtgränsen går vid 125 dB. Nu börjar örat att känna obehag. Men tänk på att volymer långt under 125 dB är skadliga.
120 -
Jetplan startar på ca 100 m avstånd
110 -
Inte ovanlig nivå på diskotek
90 -
Trafikerad gata
85 -
Denna gräns får ej överstigas under en arbetsdag utan att arbetstagaren erbjuds hörselskydd.
Ljud som är starkare än 85 dB kan orsaka hörselskador.
80 -
Dammsugare
70 -
Tvättmaskin, hårtork
60 -
Normal samtalton
20 -
Lövsus
0 -
Gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta.

Konsten att aktivera sin hund när man själv är sjuk

Idag gick jag upp i skogen med tanken att stå stilla på en fläck medan Frodo fick springa av sig riktigt ordentligt. Fläcken jag valde att stå på var på ett litet berg med ett litet stup precis nedanför. Däruppe stog jag och kastade ner godis för att se om Frodo skulle hitta på nåt smart sätt att ta sig ned på. Det gick ju stigar både till höger och vänster så han behövde ju inte direkt hoppar rätt ner för det hade nog inte blivit så bra. Tillsist fattade han iallafall vad han skulle göra och klättrade ner för stigen till ett alldeles eget litet hav av korvbitar. Sen när han väl var där nere började jag kasta korv uppe hos mig istället...åh nej...det är ingen hittills som har sagt att jag är elak! Sen fick han hoppa upp på diverse stenar här och där i utbyte mot korv. Det var faktiskt riktigt trevligt och jag blev rentav piggare av att vara ute.

Sen band jag upp Frodo vid ett träd och tränade på att gå ifrån honom in o skogen. Han blir så otroligt pipig när jag gör det och det är irriterande. Jag kan binda honom vi affären och gå in och där är det inga problem men i skogen ylar han när jag går, speciellt om jag lämnar honom i bilen! Tränade att gå några vändor runt honom utan att han började pipa så det var ju positivt.

Nu kommer vi fram till dagens höjdpunkt hittills iallafall: FRODO APPORTERADE APPORTBOCKEN I SKOGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Visserligen var det bara från marken till min hand men det är ändå ett genombrott i träningen!

Sen gick jag till ICA och köpte fyra märgben...det borde räcka tills jag blir frisk igen.


måndag 23 november 2009

Förkyld

Nu har även jag blivit förkyld! Nu blir det nog lite halvtrist för Frodo i ett par dagar...vem orkar träna när man är som en snorcontainer! Jag försökte iallafall att göra några små övningar idag när vi promenerade. Jag gjorde några apporteringsövningar och fick honom faktiskt att ta upp en pinne åt mig så det kändes ju lite upplyftande iallafall.

Ikväll blir det fötterna på vovven eller snarare vovven på mina fötter, en filt, TV och en balja te!


söndag 22 november 2009

Ensamma

Som vädret var när denna bilden togs...så vill jag hade det NUUUUU!

Åkte iväg till träningen idag men det var bara jag och Frodo där. Antingen hade jag tagit fel på tiden eller så var det ingen som orkade ut i regnrusket. Vår träning blev iallafall oerhört bra ändå och det var skönt att ha heeeeela ridhuset för mig själv.

Vi tränade låååånga inkallningar med fart och sen lekte vi och busade en hel del. Busandet gick bra idag och jag provade flera olika föremål att busa med och nästan alla var roliga...det är inte vanligt för min lilla vovve det! Målet är att han ska tycka att det är så kul att busa så att det kan bli en belöning för honom när vi tränar.

Sen är jag så glad för jag tror att poletten äntligen ramlade ner när det gäller läggande under gång. Av en slump sa jag bara sitt när vi rörde på oss och hundrackarn sätter sig som en blixt. Ojdå, tänkte jag, det där måste jag prova en gång till och samma sak hände igen. Sättande under gång var alltså enklare för min hund än läggande...konstigt! Hursomhelst så gjorde jag den övningen ett par omgångar och sen provade jag bara att säga ligg istället för sitt och då fungerade det!!! Tjohej!!! Nu är det bara att öva vidare och kanske ha sitt övningar som en liten uppvärmning...men å andra sidan kanske det inte alls fungerar nästa gång man vet ju ALDRIG!!!

Apporteringen fungerar jättebra inomhus men inte alls utomhus...eller rättare sagt apporteringen med apportbocken för andra föremål kan han hämta. Jag tränade därför väldigt grundläggande på det idag och nöjde mig med att han bara öppnade munnen och kände lite på apporten. Det var så jag började inomhus och jag tror att det får bli så vi får göra även utomhus. Det känns lite långsamt men å andra sidan har han ju verkligen blivit motiverad inomhus så metoden fungerar iallafall.


lördag 21 november 2009

Äta bör man annars dör man...

Bordsskicket tar vi vid ett senare tillfälle...

...Det är en rad på refrängen i en sång som jag hörde när jag var liten. Sången fanns på en Asterix och Obelix film och resterande text lyder såhär:

Äta bör man annars dör man
Äta bör man annars dör man
Vräka i sig mat
Tömma alla fat
Äta bör man annars dör man...

fredag 20 november 2009

Vänder turen nu?

Pixie och Frodo

De senaste dagarna verkar ha varit en nedåtgående spiral på många plan. Träningen har inte fungerat så bra alla gånger, nån avverkar skogen där jag har lagt ett spår, Frodos örons trasslar och vädret känns som det motverkar mig! Men nu är jag ju ändå en tålmodig liten skit så jag har inte tappat modet för det...bara nästan. Idag hade jag iallafall tänkt att prova en ny strategi för inkallningen på promenad. Jag tog med mig en rådjursklöv och det fungerade hur bra som helst. Frodo var så uppmärksam och hade jättekul själv njöt jag av att ha en hund som faktiskt kommer VARJE gång jag ropar. MEN, för det var ett men även denna gång, så kom två älgar mitt under vårat lilla träningspass. Jag såg dem vilket inte Frodo gjorde fast han blev rejält störd av dessa två och sprang iväg med nosen i vädret och var helt okontaktbar. Jag provade en gång att kalla in honommen förstod ganska fort att det var lönslöst att att ens prova...ibland når man ju inte riktigt fram så att säga. Jag vände på klacken och började gå hemåt istället eftersom det brukar fungera bra när inget annat fungerar. Jag såg att Frodo sprang runt som en galen torped i skogen och jag har då aldrig sett en hund springa så fort som han. Mitt i allt detta hade han trots allt nån sorts koll på vart jag var för han rörde sig åt mitt håll men kunde inte släppa den goda och helt färska doften av vilt. Jag ökade takten och ganska snart hörde jag honom komma bakom mig i full galopp. Lite skamset närmade han sig mig och jag kunde kalla in honom. Med kopplet på gick vi sen förbi älgspåren igen men denna gången med sträna förmaningar vid minsta intresse. Just där jag gick har jag inte sett ett enda vilt djur på många år och jag rör mig där i krokarna ganska ofta...otur för mig idag men å andra sidan så är ju inte älgjakten slut ännu..hehehe.

Fick iallafall tilfälle att lägga ett personspår idag. Min sjuka syster fick passa min sjuka son medan jag la två spår. Ett till hennes Pixie och ett till Frodo. Frodos spår blev toksvårt men jag tänkte prova att höja svårighetsgraden för att se om tempot på så vis sjunker lite. Spåret var ganska kort och började i princip med en tre meters raksträcka och sen en vinkel. Efter Första vinkeln fortsatte jag ett par meter för att sedan göra en ruta på ca 1x1 meter där jag gick runt bara för att förvirra honom lite. Efter den lilla rutan vinklade jag spåret som sedan fortsatte i flera vinklar och över ett stenparti. Tre gånger korsade spåret elljusspåret. I spåret hade jag även lagt ut två föremål som jag ville att han skulle hitta. Det första föremålet var våran träningspinne som vi leker "hitta lekar" med samt apporterar med. Det andra föremålet som låg vid spårslutet var hans bästa kamptrasa. Under båda föremålen hade jag lagt en skinkbit av bästa sort!!! Förutom att spåret gick i diverse kringelikrokar hade jag även tänkt på att lägga det med vinden så att han omöjligt skulle kunna känna vittring från spåret...hehehe en riktig liten satmara var jag därute i skogen. =)

Slutsatsen jag kan dra av dagens spårande är att jag definitivt ska fortsätta med personpår och göra dem väldigt svåra för han sänker faktiskt farten då..HURRA!!! Jag är nöjd med hans spårarbete idag och med min tankeverksamhet bakom det hela. Han hittade båda föremålen med men vi måste jobba mer på att han ska markera dem tydligt.

Tack o hej för mig...nu ska jag ta hand om en bajsblöja!!

Tycker om min hund även fast han gillar älgar...

torsdag 19 november 2009

Ett avverkat personspår

Den här dagen blev ingen höjdare på träningsfronten iallafall. Jag hade tänkt mig prova på ett personspår idag för att aktivera Frodo. Spåret la jag under vår första promenad och så var planen att gå det vid nästa promenad. När jag senare kom fram till spårplatsen upptäckte jag till min förskräckelse att min kära svåger hade brötat in där med traktorn och höll på med vad som verkade vara ett anläggande av ett kalhygge. "jag har lagt ett spår här" sa jag..."jag kommer att gå det nu". Jag förstod att det nog var kört för vår del eftersom avverkningn hade skett mitt i spåret. "Är det du som har satt snitslar på träden?" frågade svågern, varpå jag svarade att det var mitt verk. "Jaha jag har huggit ner dom träden...hahaha!", svarade han. Jag tänkte att jag iallafall får plocka ihop resternade snitslar och hämta föremålen som jag lagt i spåren. Frodo tog visserligen upp spåret sista biten men i en fart som var helt och hållet för snabb. Jag ska göra ett nytt försök på personspår så snart jag får tillfälle och då slipper jag förhoppningsvis avverkningssugna svågrar.

Harry har iallafall muntrat uppmig medatt fånga en stor mus som han sen parkerade på trappen...min duktiga lilla kissemiss!

Cissi kom också med goda nyheter. Hon och Goliat har nu godkänt anlagsprov i viltspår! Kul!!!

onsdag 18 november 2009

Dagen började inte så bra...

Nu känns det som att det har regnat i en hel evighet och jag var måttligt road av morgonens promenad. Dessutom märkte jag att Frodo hade slagit upp sitt andra öra halvägs in på promenaden. Det var bara ett litet litet sår men jag blev så trött, orkeslös, arg, förbannad och helt uppgiven när jag såg det. Det känns som att jag har haft plåster på hans öron i en evighet. Snart åker saxen fram och då är det inte för att klippa av plåster utan för att klippa av hans öron. Nej nu ska jag inte vara så drastisk men det är klart att man funderar. Rasen har ju varit kuperad förut och kan uppenbarligen få problem med öronen. Vad som orsakade det hela är troligtvis att han skakade örat mot stryplänken...eller så har Harry varit i farten. Ibland när det leker går det ju ganska hett till. Hursomhelst gick jag hem och plåstrade om min lilla ponke och nu är allt frid och fröjd.

Sen var det dags för vaccinering för mig och Aaron. Igår var jag på plats en halvtimma innan vaccineringen skulle starta men blev ändå utan. Idag åkte jag en och en halv timma innan det skulle starta bara för att mötas av föräldrar som väntat sen klockan elva...ELVA!!! Vaccineringen skulle börja klockan två även idag så där fick jag vackert stå med Aaron på armen i ca 2 h. Jag behöver iallafall ingen extra styrketräning idag=) Vi fick tillsist ett varsitt stick i armen och kunde sen åka hem för att rasta Frodo i regnet.

Om jag gräver riktigt djupt kan jag faktiskt hitta lite positiva saker med denna dagen...faktiskt. Aaron var superduktigt när han tog sprutan, Frodo apporterade superbra inomhus idag, fick besök av systeryster med man och hund och allt detta bidrog till att kvällen blev mycket trevligare än början på dagen.

Har förövrigt bokat in en liten flygresa som hela familjen utom Harry kommer att åka på. Vi ska fira jul i Norge i år så i mitten av december bär det av...nu längtar jag=)



Städhälp, det tackar jag för!

söndag 15 november 2009

Första inomhusträningen

Frodo undrar om han ska få lukta på den jättesöta tiken...

Idag var vi bara tre ekipage som tränade lydnad men det var riktigt kul och bra trots den lilla skaran. Idag kunde vi verkligen ta ut svängarna och slippa trängas så det var toppen. Frodo gick bra idag och jag hade honom mycket lös. Han kommer på inkallningen med hög fart, fria följet blir bättre och bättre. Ställande och läggande är fortfarande klurigt för honom. Klickern glömde vi hemma idag likaså apportbocken så det fick bli mycket fotgående idag men det gick ju iallafall bra.
Störning fick vi i form av våra träningskompisars oerhört söta tikar. En tollare och en korthårs collie. Frodo blev nog lite förälskad i båda två och verkade ytterst nöjd när vi i fikapausen satte oss mittemellan dessa två...


Troia och Frodo...

lördag 14 november 2009

Tiden går så fort så fort...

Aaron och Harry är samma årgång och faktiskt nästan lika gamla. För ett år sedan var de ungefär såhär stora:

Harry var liten då fast ändå störst i kullen...nu ser han ut som katten Gustav

Aaron var vääääldigt väldigt liiiiten, här sover han gott o mosters famn.


Spårningsförsök nivå för svårt

Jag och min hetlevrade hund en annan dag utan snö och blöta kläder...

Jag och Cissi hade igår eftermiddag lagt spår till våra hundar. Idag gick vi spåren trots att det faktiskt hade snöat över dem litegrann. Liggtiden för spåren var ca 20 timmar. För Frodos del blev detta alldeles för svårt så han tappade bort sig gång på gång han var dessutom alldeles för hetlevrad och störd av andra spår i skogen så tillsist gav jag upp och vi avbröt innan vi hittade klöven. Det jag lärt mig av dagen är att:

-spåra oftare så han inte blir så het.
- att jag behöver mer snitslar än så länge i spåret så att jag åtminstone vet när han gör rätt.
- spåra när det inte blåser

Goliats spårstart var inge vidare heller. Han ringade och började om, ringade och började om i en väldig fart och vi kom ingenstans. När vi nästan gett upp tog han dock upp spåret igen där jag märkligt nog hade gjort bloduppehåll. Sen spårade han som en klocka i behagligt tempo resten av spåret som gick både i vinklar och över en bäck.

Båda hundarna betedde sig likartat vid spårstarten...verkade allmänt förvirrade och ivriga. Jag kan tänka mig att det var svårt för dem att hålla sig till spåret eftersom det säkerligen hade passerat många djur och lämnat sina dofter där under natten. Sen vet jag inte hur pass mycket snöfallet påverkade dem. I Goliats spår var det knappt nån snö så det borde inte ha försvårat det för honom. Frodo tappade bort sig vid en snöfläck där terrängen var lite mer öppen och snön inte hade hunnit smälta. Idag var det nästintill vindstilla också vilket försvårade det hela för Frodo som annars brukar jobba med vinden när han spårar. Han vänder upp sig mot vinden så han känner vittringen av spåret och jobbar sig sen mot det tills han hittar det. Detta kunde han inte göra idag och det förvirrade honom nog en del. När jag tänker efter så har det faktiskt blåst ganska mycket de senaste gångerna han har spårat så nu vet jag att jag antagligen måste träna mer när det är vindstilla!

En intressant dag var det iallafall ute i spårskogen i synnerhet för mig som förutom att dra lärdom av misslyckandet även ramlade ner i en bäck=)

//Hundnörden

tisdag 10 november 2009

Apportering igen...

En bild från i våras då Frodo hade lite mer hull på kroppen. Lyckligtvis har han börjat lägga på sig lite mer nu och slipper se ut som det benranglet till unghund han varit under ett par månader.=)

Då var det dags att ännu en gång försöka komma på ett sätt som gör att Frodo förstår apporteringen i lydnasklass ett. För tillfället skulle vi inte ha några problem att så småningom starta i klass två. Att hämta apporten till mig är ingar problem. Idag började vi t.o.m på att han skulle gå runt mig och in i utgångställning vilket han också gjorde förutom sittandet. Frodo sätter sig ogärna med apporten i munnen det är därför det är så svårt att lära honom att ta approten när han sitter. JAg började även idag att öva dett separat. Han får ta upp apporten och sen säger jag sitt med förhoppningen att han sätter sig. Detta fungerade en gång idag...wohooo. Nu är det bara att nöta vidare på det så kanske vi kan få till det där tillslut=)

Annars har jag kommit på att det vi behöver öva allra mest på nu är ställande och läggande under gång. Jag hoppas kunna återkomma till detta med lite filmer så fort jag har hittat ett lämpligt offer som kan filma oss.

Läggandet under gång är för tillfället för långsamt och snett och jag behöver dessutom hjälpa till med diverse dubbelkommandon så här har vi en hel del att jobba på.

Ställandet under gång fattar han inte riktigt än och det jag försöker med är att han ska hoppa till med frambenen och verkligen stanna på en gång när jag säger stanna. Jag vill undvika att han ska ta extra steg så därför tycker jag det är bäst om han stannar upp med båda frambenen samtidigt. Här har vi dock en bit kvar innan vi kommit dit men vi tragglar vidare.

måndag 9 november 2009

Vardagsbekymmer

För ganska längesen hade Frodo ett sår på örat som jag plåstrade om. Det kan ju vara ganska svårt att få det att sitta kvar men denna gången lyckades jag verkligen och plåstret är omöjligt att få bort om man inte vill få med all päls förstås. JAg tror nästan att det har suttit i två veckor! Fast nu på eftermiddagen var det verkligen på väg av och då hjälpte jag det på traven så att Frodo kan se lite stiligare ut...det är han värd.

Vi kämpar på med inkallningen...och jag speciellt får verkligen kämpa. Inkallningen i lydnadsprogrammet går faktiskt ganska bra nu och det är faktiskt ganska sällan det går på tok där. Vardagsinkallningen är det som är svårast. Idag tänkte jag att vi skulle köra ett litet pass och träna på just detta. Promenaden bar av upp i skogen till ett bra och avskärmat ställe där jag känner att jag tryggt kan ha honom lös. Jag kan ha honom lös och gå vid min sida utan att det är några problem. Problemet kommer när han har kommit en bit bort från mig...då blir hörseln högst selektiv!!! Det är väldigt svårt att få till inkallningen när han är på väg bort från mig men vi tragglar vidare. Går det åt skogen sticker jag fort som attan därifrån och tack o lov så ligger det inte i Frodos intresse att springa bort från mig...bara springa runt mig och snosa lite=( När jag går ifrån honom säger jag inget utan nonchalerar honom totalt och det verkar iallafall fungera för jag tycker att det har blivit lite bättre men ojojoj vad vi behöver öva mer. Jag skulle önska att det var som i reklamen "plötsligt händer det" och att jag bara helt plötsligt behöver säga Frodo kom och han kommer som ett skott.

Idag har jag även varit på öppna förskolan till Aaron stora förtjusning. Även jag hade riktigt trevligt. Även om jag alltid har sällskap av min lilla Frodo så är det trevligt med lite tvåbeningar ibland med.

fredag 6 november 2009

Han fastnade...

Jag har försökt att få Frodo att fastna på film men det är inte så enkelt! Jag har velat visa våra framsteg med apporteringen men VARENDA gång kameran åker fram gör han nåt annat än apportera. Men imorse gjorde han som han ska plus att jag hann med att filma det hela=)


Frodo har lite problem med att plocka upp apporten här men förövrigt så verkar han ju fatta vad som förväntas av honom i nuläget. (Cissi vad tycks...hur ska vi vidare?)

Förövrigt så kom syrran och jag precis in från en promenad. Vi körde nån form av budföring med alla hundar samtidigt vilket var 6 stycken. Frodo tyckte att det var jättekul och sprang som en tok. Det blev ju lite härjigt kankse med så många hundar men de tyckte att det var kul och det var ganska kul att se på spektaklet. De svåraste med det hela var belöningen...hur ger man en korvbit var till 6 pirayor=)

onsdag 4 november 2009

Ja ser det snöar HURRA!

Säsongens första puder har äntligen landat och nu känner jag mig alldels glad och julig innombords. Jag har redan fixat en låtlista på Spotify med julsånger som jag gillar. Där finns allt från gamla godingar med Sissel till nyare och vräkigare varianter med Carola...åååh vad julstämmningen börjar tidigt härhemma i år men det gör inget. Dagen till ära gjordes även en utflykt. Sju hundar och fyra människor gick i snöfallet upp på Trollkarsklint. Vi tog en liten kort fikapaus vid sjön men det var så kallt att vi snabbt gick vidare. Hoppas på att få lite bilder som jag kan lägga upp så ni får se... Dessvärre glömde jag ju Frodos täckte här hemma så det blev allt lite kallt för honom när vi fikade. Han fick hoppa upp i mitt knä och ta på sig min jacka...just hans päls har visst kommit ganska långt ifrån den ursprungliga vargpälsen men som tur är kan man ju fuska med täcken och annat bara man kommer ihåg att ta med det=)

Sen måste jag bara berätta att jag och Frodo har anmält oss till en lydnadskurs/dag i December...nu längtar jag verkligen dit. Jag hoppas att Inki Sjösten kan hjälpa oss att komma vidare med det som inte fungerar och nu har jag verkligen motivation att träna fram till dess...kuuuul

Tittut på dig...

Nu ska jag snart dra igång med kvällsbestyren. Idag har vi läst Katten Kleo måååånga gånger men jag tror att det faktiskt blir en gång till inna läggdags. Aaron har varit på sitt allra bästa humör idag vilket är det glada spillevink humöret....

tisdag 3 november 2009

Födelsedagsfesten

Födelsedagsfesten...


Morfar slog in sig själv...eller önskar han att Aaron ska få bli lika klok som honom?
Vaddå...e de till mig!?!

Efter tårtan gick vi över till den mer sunda kosten...smörgåsrån

Gummiörat...

Intelligenstestet...hur får man tillbaka alla klossarna som de låg?

Vi tjuvstartade med födelsedagen även fast vi egentligen inte hade behövt. Öyvind var ju inte hemma i vilket fall som helst men eftersom vi redan hade bokat in denna dagen och det verkade passa de som skulle komma fick det bli idag ändå.

Imorgon ska vi på utlykt med vovve-gänget eller vad jag ska kalla oss, om vädret tillåter vill säga.

måndag 2 november 2009

Födelsedag,sprutor och farväl

Aaron som fylller ett år i veckan har firat det hela med sprutor. Vi var på BVC för den vanliga kontrollen,väga, mäta och vaccinera, och nu på kvällen har han två blåmärken på varsitt ben samt 38,5 grads feber! Själva spruttagningen gick ok fast andra sprutan blev lite smått traumatisk eftersom han verkligen fattade vad det handlade om då...lilla plutten!

Efter spruttagningen åkte vi till stan för att handla lite presenter och andra diverse nödvändiga och kanske även en del onödvändiga saker. Vi hade ju tänkt att fira Aaron imorgon även fast han fyller på torsdag. Anledningen till det var att Öyvind också skulle kunna vara med innan han börjar jobba. Tråkigt nog ringde hans jobb och sa att han får åka imorgon istället...ööööh så det blir fest utan honom.

Frodos dag blev väl inte sådär jättekul när husse och matte flängde runt på stan halva dagen. Som tur var fick han några flickvänner på besök på kvällskvisten...det var kul. Både han och Aaron sken upp när två spralliga pappillon tjejer trippade in. Aaron blev så till sig att han både pratade och gick mycket längre än vad han egentligen kan bara för att han glömde bort att han inte kunde...haha. Sötast var han när han satte sig ner framför Mira och pratade med den ljusaste rösten jag hört. Han "pratar" helt annorlunda till hundarna än vad han gör till oss. Hans prat är ju än så länge bara joller men det hörs en enorm skillnad. Frodo bjöd till sist upp brudarna i soffan för en liten mysstund...där somnade de allihopa och låg vackert där tills syrran kom och hämtade tjejjerna.

Gokväll