PAUS

Fick en liten vabbpaus idag på en timme vilket var skönt...sicken hönsmamma man är när barnet man älskar så högt inte alls mår bra. Frodo och jag sprang iallafall så fort jag orkade till sjön (vilket i min hjärna var som en oljad blixt men i verkligheten troligtvis något saktare) och väl framme fick han sträcka på benen lite...det behövde han. Själv tränade jag intervaller ute på isen med eftermiddagssolen i ansiktet. Ibland har jag svårt att förstå varför man INTE kan gilla löpräning, speciellt en dag som denna.

Hursomhelst så har jag som mål att ställa upp i barmarks SM med Frodo och där ute på isen och på vägen dit undrade jag vad det egentligen är som gör att jag vill det. En del av förklaringen är att jag gillar utmaningar och mål, sen är det nästan lite meditativt för mig att springa både med Frodo selad men kanske mest när han är lös som idag och rejsar runt mig varv på varv. När Frodo är selad och vi sprigner som ett team är det nog samarbetet som sporrar, att jobba mot målet tillsammans.
 Hursomhelst att få se Frodo sträcka ut på isen och bara springa, kanske för att han också gillar att bara springa är en skön känsla....själva springandet har liksom ett egenvärde för oss båda verkar det som.

retrieverträning=)

Jag tränar vidare på att träna och ha skoj med olika föremål. Idag hade jag med mig en apportbock, en trasig tygleksak och en vante med mig ut i skogen som Frodo fick hämta in under lite olika omständigheter. Klass ett apporteringen är så gott som klar nu och det vi ska träna på nu är apportering i olika miljöer och störningar. Klass ett apporteringen i skogen gick klanderfritt idag iallafall...lite lustigt att det enda momenten jag har helt klart i klass ett är just apportering...det momentet som jag trodde att vi aldrig skulle lära oss till en början=)
Hoppla min lilla pinschtriever=)

Föremålsintresset och uppletande!!!!

Lekuppvärmning inför en utställning i somras med nån form av kattleksak som Frodo gillar...

Idag tog jag itu med en sak som jag har tänkt göra länge...nämligen träna upplet utomhus. Inomhus är det en av Frodos favoritsysselsättningar men utomhus blir han så lätt ofokuserad. Han springer ut tar föremålet i munnen, släpper det och sen pinkar han gärna på nåt lämpligt och glömmer helt bort vad vi håller på med.

Så favoritleksaken "pipen" togs med samt leverpastej. Sen lekte vi lite med "pipen" och jag råkade tappade den ett antal gånger så att han fick komma in med den till mig. Och där kom ju genast det andra problemet upp...han tar gärna pipen men så springer han iväg med den bort från mig och lämnar den nånstans. Hmm...jag behövde alltså komma på ett sätt att få honom att fatta att han skulle in snabbt med pipen för att få sin lilla leverpastej.

När han struntade i pipen sprang jag fort som attan ut själv och hämtade den, kom tillbaka och låtsades äta leverpastej...som Frodo INTE fick smaka. Nästa vända gick det bättre kan ni tro.

Körde lite olika varianter av att hämta pipen, dels att bara kasta iväg den och skicka ut vilket jag upplever vara svårast för Frodo då han lättare verkar tappa fokus så.
Lättast var att sätta Frodo, gå en vända och lägga pipen i skogen, sedan gå tillbaka och skicka ut honom. Just när vi gjorde på detta sättet var Frodo väldigt taggad...och jag i chocktillstånd.

Ja det var kul att bara lekaträna idag...fast lite lydnad blev det med. fotgående, ställande och läggande...när vi liksom ändå var på hugget=)
Kontentan av det hela är att jag borde leka mer med min hund och att han verkligen inte alls har ett sånt enormt ointresse för föremål....

Förövrigt så har jag blivit utmanad att ställa upp i en rallylydnadstävling i sommar...det är klart att jag gör det!

Grönt kort - CHECK

nu finns det inga ursäkter för att INTE tävla i drag, nu har jag grönt kort det enda som jag inte har som kan behövas är tävlingslicens men det betalar man ju bara in så det är ju ingen större ansträngning. Ska bli spännande att komma igång...tom med skidåkning men just skidåkningen tar vi nog till nästa år=)

Ånnaboda och tankar kring drag

Härlig heldag i Ånnaboda men tur att Frodo är så dragvillig som han är annars hade jag varit helt slut. Har gått flera km med lilleman efter på snowracer och även åkte nedför i backarna. 

Såg många som tränade längdåkning och blev rejält sugen på att åka lite själv med men skidorna var ju inte med. Sen blev jag såklart sugen på drag och fart, drag hade vi ju idag men kanske inte så fort eftersom jag gick bredvid Frodo. Längtar tills jag kan susa fram (utan att ramla) på min skidor och kanske även lilleman kan åka  med då....det blir härligt!

Men tills dess får jag fundera vidare på hur jag ska träna för att meritera Frodo som draghund. Först och främst måste jag under våren sommaren ta ett första pris i lydnadsklass ett. Det tillsammans med mentalbeskrivningen samt resultat på dragprov kommer att ligga till grund för meriteringen. Jag tror jag har nämnt det tidigare, att det enligt de nya dragreglerna inte blev möjligt att meritera vid barmarksdrag så jag som hade tänkt att skaffa en kickbike kanske borde tänka om och skaffa en cykel istället och konditionsträna Frodo så han orkar den där milen han måste igenom med en förare på skidor efter...ojojoj jag vet inte vad som känns som den största utmaningen lydnaden eller fysträningen men för mig är det iallafall bra att ha mål...jag blir taggad och fokuserad av det.

Träningsgrupp och gränssättning

Jag som alltid har velat ha en lydnadsträningsgrupp ser nu ut att få en som kommer att bi riktigt inspirerande med olika hundar och förare med bred erfarenhet...ska bli så kul att dra igång när vädret har blivit lite varmare. Tills dess tränar vi vidare på trix och finslipningar här hemma.

Sen angående gränssättning...en begrepp jag har funderat över en längre tid. Att säga nej, vara bestämd, konsekvent, kräva...ja vad menas egentligen med det.

När Frodo var valp ville jag göra allt rätt. Positiv inlärning skulle det va...man skulle inte behöva säga nej utan ignorera fel beteenden och belöna/uppmärksamma positiva rätta beteenden. Samma pedagogik finns även i barnuppfostran...men ärligt talat det fungerar ju inte.  Eller som nån sa, jag kan ju aldrig belöna min hund för den gör ju aldrig rätt...Ibland kanske man måste visa vad man vill eller också vad man INTE vill för att man ska komma vidare fast fortfarande med positiv inlärning beröm o hela baletten när det blir rätt...det går ju faktiskt att kombinera.

Soligt, isigt och avhugget

Här kommer lilleman på isbanan och Frodo uppskattade nog att hans klor var oklippta så han fick bra fäste=)

Strålande solsken och utflykten blev ett faktum, dessutom måste jag träna upp vår fysik eftersom jag hade tänkte att dragmeritera Frodo och då kan vi inte springa runt här hemma som två slappvantar och tro att det ska gå bra. Tog lilleman i ryggsäcken, gåstavar och Frodo i sele framför sen var det drag uppför hela Trollkarklint. Tack o lov att du drar Frodo för lilleman är inte direkt en picnic att bära runt på längre...puuh!

Så vackert det var idag, is på sjön längst upp, lagom kallt och alldeles tyst i skogen förutom när vi slog hål på isen på vattenpölarna...ja i sånna lägen blir ja ett barn men det är faktiskt kul!

Utsikten idag gick inte att klaga på iallafall!

 På vägen hem blir det alltid nedförsbacke och då får killarna springa lösa, för lillemans del innebär det att slippa sitta i bärstolen och Frodo slipper linan och får vara lös....det är härligt att se när de hoppar nedför stigarna. Mindre kul var att det hade avverkats stora delar av mina favoritskog, fult, trist och lite chockerande. Några stora träd hade lämnats kvar men de tog förstås dagmar när hon blåste förbi så några 30 meters tallar som ramlat över stigen fick vi kravla över på vägen ner...jaja livet är ständigt nya saker så det är ingen idé att deppa för det...jag kan säkert hitta nåt vackert i hygget med.