Idag är det synd om många. Jag är sjuk, syrran är sjuk Aaron är sjuk och slog dessutom i näsan så han började blöda. Ute blåser en kall vind och regnet ligger i luften...man får bara ta ett djupt andetag och orka med ändå!
Jag hittade iallafall en schyyst turkos åkpåse som Aaron ska få ha i sin vagn nu när det blir lite kallare. Min snälla pappa satt barnvakt så jag kunde lägga och gå ett spår med Frodo. Spåret blev ganska kort av naturliga själ...vem orkar lägga mastodont spår med feber! Spårandet gick bra trots den hårda vinden. Till en början gick det i väldigt behagligt tempo men vid sista vinkeln tappade han bort sig och han jobbade stenhårt på att hitta tillbaka...fort gick det med. Han ringade så fort så jag knappt hann med...störde honom därför ganska mycket eftersom jag fick bromsa och försöka undvika att trassla in oss i allt...en stooooor lov gjorde han men så såg jag att han fick upp vittringen och då var det en mycket målmedveten Frodo som spårade sista biten fram till klöven. En nöjd och sliten matte knallade hem med en nöjd men inte helt lika sliten hund.
Men varför lägger hon spår till hunden när hon är sjuk undrar ni säkert...jo jag ska ju gå anlagsprovet denna vecka och ville helt enkelt träna lite innan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar