Jag har sen barnsben varit intresserad av att træna djur. Først gav jag allt før hæstar och ridning och nu på senare år ær det hundar som gæller. Personligen kænner jag att jag trivs med inlærningsmetoder som ær positiva och som bygger på att beløna hunden nær den gør rætt. Min førsta erfarenhet av hundskola blev inte så positiv. Då var det inte jag sjælv som gick men jag var chauffør åt en deltagare och åskådare. Træningen var dominant och hunden skulla læra sig att veta sin plats och absolut inte komma med några som helst tecken på aggression eller dominans. Om så var fallet skulle detta stævjas till varje pris...gærna genom att bestraffa hunden och om tillfællet så krævde kanske lyfta upp den och skaka lite på den. Nånstans inom mig kændes detta fullstændigt galet. Det ær klart att man måste sæga till sin hund om den inte lyder men det finns ju faktiskt många sætt att gra det på utan att ligga på grænsen till misshandel. Ceasar Millan har på senare år blivit omåttligt populær før sin førmåga att få ordning på problemhundar. Nær jag ser hans program kan jag ibland få tillbaka kænslan från min førsta hundkurs...ocj det kænns inte positivt. Hittade ett klipp på YouTube som handlar om just detta klicka på lænken så får ni se sjælva- Ceasar Millan
Sjælv tror jag att hunden ær en egoistisk varelse som gør det den vinner på och det som den upplever som positivt och behagligt. Att træna sin hund med alltfør bryska metoder kanske inte alls ger det resultatet som man tænker sig. Istællet før att få en hund som gærna kommer till dig før att ni tillsammans som ekipage har ett fint førhållande byggt på førtroende till dig från hundens sida får du en hund som inte ser nån vinning i att gøra som du sæger. Har du tur kanske du kan knæcka hundens psyke totalt så att den blir smått apatisk och gør som du sæger åtminstone så længe den kænner att du har det fysiska øvertaget
Nej vem vill ha en kuvad undersåte nær man kan ha en trofast væn!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar