Motivationsspår

Här står syrran nöjd och belåten efter att ha övervunnit sin fobi för blod och kroppsdelar från döda djur. Bra jobbat sis!. Som terapi fick hon bära en klöv från klubbstugan och en bit in i skogen!!!

Idag var första dagen på spårkursen...vilken underbar dag! Jag och min syster packade bilen och for iväg till klubben glada i hågen, jag hade ju fått barnvakt o allt! Sju stycken ekipage var anmälda och hundarna var av varierande raser och storlekar. Victorias Pixie var den minsta men hon kommer att bli vass i spårskogen kan jag säga. Storleken spelar verkligen ingen roll utan här är det nosen som ska användas och en sån har ju även små hundar.

Pixie väntar ivrigt på sitt spår.

Vi fick själva lägga spåren tillsammans med en instuktör och sen kom det obligatoriska fikandet i väntan på att spåren skulle "ligga färdigt".

Vi fick spåra en och en och vi var det sjätte ekipaget. Det innebar en hel del väntan och passivitet i skogen och den träningen behövdes märkte jag. Frodo gnällde och pep eftersom han kände vad som var på gång. Vi har ju redan gått en del spår så han kände på vittringen att det var nåt i farten. Sen hade det gått otroligt mycket vilt i skogen också. Det är så kul när man går med en jägare för helt plötsligt säger han "se där har rådjuren fejat hornen", eller "jag har räknat älgskiten".

Tillslut lugnade han ner sig och blev mer harmonisk.

Själva spårandet för vår del gick galant. Jag fick bromsa en hel del för Frodo börjar bli lite het på gröten eftersom han tycker det är kul. Dagens spår var s.k. motivationsspår. Det gick till så att man först lade ett väldogt kort spår med klöv i slutet. Sen en kort bit från det spåret la man ett till som då var lite längre. Det första spåret var kort för att hundarna skulle förstå vad de skulle göra och när de då senare kom till det längre spåret visste dem att "när jag har kommit fram till slutet av det här spåret händer det nåt kul". Det var ett bra sätt att jobba på, inte minst för de hundarna som aldrig provat på blodspår innan. För egen del var det jätte bra eftersom Frodo verkligen fick träna på att markera spårslutet...han har varit lite för kvick på det de sista gångerna vi har tränat.

Jag är kanonnöjd över dagen och längtar redan tills söndag när nästa tillfälle är.

Frodo har slocknat...totalt utpumpad!

Att bli rumsren

Precis när vi hade bestämt oss för att skaffa hund fick vi reda på att vi väntade barn. det var många som avrådde oss från att skaffa hund just då..."det kommer bli krävande, ni binder upp er osv osv", var kommentarer vi fick från nära och kära. Visst binder man upp sig och visst är det krävande...fast på ett kul och oftast tillfredställande sätt. Hursomhelst så kom Frodo hem till oss som den lilla valpen han var. Sin vistelse hos oss börjades med kabelläggning på vardagsrumsgolvet...ojojoj...men jag visste ju att hundar ofta gör så när det är nervösa och dessutom var han ju inte ens rumsren. Vi hade iallafall bestämt oss för att verkligen försöka få honom rumsren snabbt och minsta nödighetssignal från hans sida resulterade i full utryckning antingen till uteplatsen eller rabatten. Han lärde sig allt det där ganska fort och sen vare det inget mer bekymmer med den saken.

Harry, katten, var redan rumsren när han kom så det har aldrig varit ens ett bekymmer.

Aaron...jag nu kanske man inte kan prata om rumsrena barn men nu när jag känner honom lite bättre ser jag ju vad som är på gång. En tanke slog mig häromdagen och det var att prova toaletten när jag ändå ser att han är nödig. Så blev fallet och resultatet var en överlycklig moder som var tacksam för träningen hon fått tidigare med sin lilla hundvalp. Man kan faktiskt lära sig ett och annat från sina fyrbenta familjemedlemmar också!!!

Miljöträning och en tuff hund?

Väldigt tidigt imorse åkte hela familjen till stan för att bilen skulle besiktigas. 07.20 stod vi untanför bilprovningen och väntade på vår tur. Jag tänkte att jag hinner nog rasta Frodo innan det är vår tur. Gick en liten sväng ocm märkte att Öyvind redan hade åkte in med bilen. Där stog jag och klioade mig i huvudet och undrade hur jag skulle komma in. Hittade till slut en liten dörr som var öppen och en väldigt snäll människa som sa att det va OK att ha med hunden där inne. Vi satt på en bänk och tittade på...Frodo tyckte att det var väldigt intressant att titta på alla bilaran och konstiga mackapärer som rörde sig i taket. Det var mycket slangar och konstiga ljud men han tog det hela med ro även om han var intresserad. Kul när människor är snälla och låter en liten hund få tränas!!!

Joggade också en sväng på eftermiddagen. Tog en sväng upp i skogen och Frodo fick ha selen på sig mest för att jag skulle få lite draghjälp=) Min tuffa hund sprang före och jag efter ända tills göken började gola precis innan vi skulle passera en blå pressenning...ujuj vad hemskt det var...knappt att han vågade gå förbi. Vi fick såklart stanna för att undersöka den hemska grejjen. Sen sprang vi iallafall vidare. Stigen smalnade av och buskiga björkar förvandlade stigen till en liten tunnel. Helt plötsligt tvästannar Frodo och slänger sig bakom mig...då är det granne som är ute och går...ujujuj va otäckt.
Sammanfattningsvis kan man säga att han är hur tuff som helst när han inte är feg!

Bara ta det lugnt

Tittut!

Vad är det här för en mysko matta...den rör sig och luktar konstigt.

Frodo har hjälpt till med trädgårdsarbetet idag. Hans specialitet är att göra hål i marken!!! Han har nu fyra gropar på gång ute på gräsmattan...FY FY! Om man själv grävde lika fort som han skulle det inte vara några problem att göra om hela trädgården och även grannens på ett par dagar. Jag har ju lovar min syster att jag ska hjälpa till att gräva när de ska sätta upp staket runt sin tomt...kanske jag bara lånar ut Frodo istället.

Sista tiden har varit fullspäckad med saker så det känns knappt som om vi varit hemma nåt alls den här månaden. Därför har det varit extra skönt att bara vara hemma idag. Lagade lite mat och bakade en kladdkaka till min man eftersom det är 17:e maj idag...Norges nationaldag, HURRA!

Va nöjd jag är

Frodo undrar om det möjligtvis finns en liten tappad gobit under ryggsäcken...

Är väldigt nöjd med dagen! Åkte iväg till klubben imorse för sista passet på lydnadskursen. Fotgåendet gick väldigt bra idag, läggandet gick så bra att jag helt kom av mig och glömde bort att belöna...hahaha. Jag blev bara så paff av att han la sig ner så fort!!! Fick oxå reda på att det blir anlagsprov på spårkursen jag ska gå nu...TJOHOOO.

Det vi ska träna mycket på nu är inkallning...för det fungerade inte alls bra idag. Sen ska vi träna på ställande och läggande så att det blir mer tävlingsmässigt så småningom. Jah det är ju en hel del annat kvar också såklart men det tar vi allteftersom!

Vårruset

Nu är jag hemma och kan lite stolt känna att jag faktistk har lite träningsvärk. Jag sprang ju vårruset igår. Fem km genom Örebro City. Antalet gånger jag tränade inför detta går att räkna på ett finger!!! Självförtroendet var kanske inte på topp när jag stod och hoppade vid uppvärmningen innan och funderade på om jag istället för att stå i första starten (där man ska springa) skulle ställa mig längst bak med alla andra mammor, pensionärer och andra som har tänkt komma iform men inte kommit längre än så. Hursomhelst så bestämde jag mig för att iallafall försöka springa hela vägen och det klarade jag faktiskt av!!! Alla hundpromender har verkligen gjort sitt. Jag har ju inte joggat ordentligt på nästan ett år och ändå kom jag runt! Nu var väl min tid inte så mycket att skryta med jag sprang väl in ungefär 16 minuter efter hon som vann..men hob födde antaglingen inte barn för ett halvår sedan heller=)

En annan kul grej är att lydnadskursen avslutas på lördag och då kan jag vara med!!! Sen börjar viltspårskursen...ska bli så kul att gå. Tror kanske att det t.o.m kan bli anlagsprov inom en rimlig tid...men jag vet som sagt inget än. Tränade lite fotgående, platsliggning och läggande under gång med Frodo idag. Vi blirbättre och bättre men det går ganska långsamt. Nu ska jag åka och handla lite

Sexmånaderskalas och vackra vyer

En liten liten tårta till en liten liten kille...farmor ær øverlycklig nær hon får skæmma bort Aaron.
Aaron slæppte alla hæmmningar och fullkomligen døk ner i hærligheten. Det mesta kom væl egentligen utanfør munnen men det var kul att leka med det. Synd bara att inte Frodo var med oss før då hade vi sluppit att åtminstone stæda golvet efteråt!!!

På promenad vid havet.

Sitter och undrar hur det gått før Hjerpviken's på MH:t. Ska bli spænnande att høra. Annars tar vi det bara lugnt hær uppe i Gryllefjord. Trodde dock att jag skulle få sova ut nu nær det finns så många frivilliga sjælar som mer æn gærna vill passa Aaron...men den dær solen som skiner hela tiden sætter kæppar i hjulet før mig. Nu har vi ju inte riktigt midnattssol æn men den skiner en bra stund in på natten och sen blir det ljust igen vældigt tidigt. Fast jag ska inte klaga før man slipper iallafall snubbla runt i huset om natten innan man hittar nån lampa nær Aaron vaknar=).