måndag 31 januari 2011

Tillbakablick, nutid och framtiden

Frodo 2,5 år

som sagt sjukstuga här hemma idag. Under lillkillens sovpaus passade jag och Frodo på att ta en liten promenad. Frodos allmänlydnad i löst tillstånd har ju inte varit direkt lysande den sista tiden så jag passar på att träna det så mycket jag orkar och kan. Kommer han för långt bort blir han lätt lomhörd och ignorant men jag hoppas att vi kan råda bot på det och det har redan blivit bättre...som alla andra problem som uppstår så hoppas man såklart att det är en period...som går över och helst av sig själv.

Det är ganska ofta så med saker har jag märkt, speciellt jobbiga saker. Man vill bara att de ska gå över utan att man slipper engagera sig men det brukar ju aldrig vara så det löser sig. Näe erfarenheten säger idog träning och mycket envishet och sen rätt som det är är problemen ett minne blott och man lägger knappt märke till att man inte har problemen längre. Ja hursomhelst så verkar det gå åt rätt håll och det är bra!

Häromdagen kom jag att tänka på att Frodo snart fyller tre år! Han börjar ju bli en mogen herre nu! Det ska bli så kul att få börja träna lite mer agility och lydnad nu i vår och se vad det leder till. Tre år med Frodo gick väldigt fort! Vilken härlig hund han har blivit och vilken glädje han ger i vardagen. En kompis i vått och torrt och dessutom är han min alldeles egna psykolog! Jag har ju nämligen inte själv förmågan att känna efter så bra själv hur jag mår men Frodo känner det och jag märker på Frodo när det är nåt fel på mig! Är jag trött ja då är han seg, är jag irriterad vill han inte samarbeta, är jag sjuk vill han bara gosa/vara fotpall och är jag glad är han också tillfreds med livet...perfekt! Det ska bli kul att se vad detta året kommer att innebära för oss som ekipage...jag hoppas ju såklart på ett till första pris i viltspår så vi kan ro championatet i hamn. Sen vore det ju såklart en rejäl bonus om vi blev startklara i lydnad eller agility men jag vill inte stressa fram nåt!
Lillkillen för nästan exakt ett år sen!

Lillkillen då...vilken härlig kille! Nästan varje dag blir jag förvånad över nya ord som han helt plötsligt börjar använda. Han pratar mesr hela tiden. Något av det som står högt upp på listan över roliga saker att göra är att lägga pussel och sjunga. Blinka lilla stjärna kan han nästan helt utantill och ligger ibland och sjunger den för sig själv efter läggning. Då hör man hans lilla röst inifrån rummet:
"binka lilla fäääjna däääj huja undjaj va du äj. Fäjjan lockan du min syn liken diaaa-manti fvyyyn. Binka lilla fääjna däääj huja undjaj vadu ääj"

1 kommentar:

  1. Aaaw, tänk att han kan sjunga! Jag kan fortfarande inte förstå att du är mamma, haha! Och så är han en liten person som pratar och sjunger. Jösses!
    Och Frodo kommer ro hem det där första priset i ett nafs! Det fixar ni galant! Likaså lydnadsstarten. Precis som du säger- idog träning och ihärdighet ger oftast bäst utdelning! Själv blir jag förtvivlad på Sunes ensamträning. men skam den som ger sig heter det va? Eller så blir man vräkt innan det löser sig... Menmen.

    SvaraRadera