Impulsiv!

Vi var bjudna på bröllopp imellandagarna. Först var det ovisst om vi kiunde åka för jag fick aldrig besked om jag fick ledigt från jobbet eller ej. När jag sen fick ledigt ja då var lilleman så pass rosslig att vi inte vågade sätta oss i bilen och åka så långt som upp till jämtland ifall han skulle bli sämre. Festen var också så långt från närmsta sjukhus att det kändes lite obehagligt om det skulle hända något. Sagt och gjort vi tackade nej. Alla andra släktnignar åkte upp och där hemma i huset satt jag och som en lipsill.

Dagen före bröllopet har lilleman blivit markant bättre och min kära man ser hur förtvivlad jag är över att inte kunna vara med på bröllopet och så säger han "packa nu då så åker vi" Några telefonsamtal senare var det bestämt, vi kör under natten så hinner vi i tid till vigseln. Packar väskorna och sen bär det av. Hela natten turas vi om att köra och tillsist är vi framme i lilla Häggsjövik. Sover en timme, byter om rastar hunden och sen bär det av till kyrka och fest.

Vigseln var så vacker och festen så bra och framåt kvällen satt vi lite småmosiga och trötta men ändå glada över att vi var där! Nu är vi i bilen på väg hem. Frodo och jag gick en härlig promenad på isen imorse, såg några renar men inkallingen fungerad även fast Frodo såg renarna och ville springa dit....WOHOOOO! Jag växte nog fem centimeter minst och promenerade stolt vidare med en ganska taggad men fortfarande hyfsat lyhörd hund.

Nej nu ska vi stanna i Krokom o tanka. Gott nytt år om vi inte hörs förrän dess!

Mellandagar

Frodo älskar verkligen att bi utklädd...not!
En hel julkula som vi hade ganska många av innan skogshuggningen inomhus!

Nu har vi firat jul här hemma och granen har endast vält EN gång!!! Dethar varit kul, hektiskt, gott, magen har fått mer än vad den har behövt så idag när vi tog en skön skidtur kändes det riktigt skönt. Jag tolkade efter Frodo så får min del blev det inte så mycket motion men jag tog ett extra varv för egen maskin efter vår gemensamma runda. lilleman fick åka i ryggsäcken tillammans med Öyvind. Själv är jag INTE tillräckligt stabil för att kunna åka med ryggsäck, jag är glad om jag inte ramlar när det sluttar lite.

Frodo gjorde mig dock lite bekymrad idag eftersom han har lagt till med en dålig vanan när vi ska åka skidor. Han blir ju lite till sig när vi ska åka och innan jag har fått på mig skirdor o allt har han hunit bli ganska taggad och detta tar han ut på mina skidor och stavar. Han biter i dem! Jag vet inte riktigt hur detta har växt fram men det är verkligen ingen höjdare för idag blev det lite repor i skidorna. När vi väl har kommit iväg är det ingen fara men starten måste vi verkligen försöka lugna ner lite.

Annars han Frodo varit ganska undertimulerad och jobbig de sista veckorna. Det kalla vädret, några förkylningar, magsjuka och mycket jobb för min de har resulterat i en ganska tråkig tillvaro för Frodo som ändå har försökt att fixa sitt motionsbehov på egen hand i form av en del olovliga lovar på egen hand! Jag har blivit jättearg när det har hänt men samtidigt så inser jag ju att han har för mycket överskottsenergi.

Igår och idag har vi dock åkt skidor så det står härliga till och ikväll ska jag dra igenom lite lydnad så får vi se om läger blir mer balanserat.

Vi bor max 50 meter från eljusspåret och det njuter vi av såhär års. Husse fick betydligt mer puls idag med barn och utan hund i spåret!!! Både igår och idag hade vi flera möten och omkörningar i spåret och det har gått ganska bra men jag har än så länge Frodo vid sidan vid möte eftersom jag inte litar på att han kan springa förbi utan att få för sig att hälsa eller springa på fel sida om de vi möter om man vill ju inte gärna fälla nån annan i spåret!

Träningen då?

Hajkbananer har inget direkt med lydnad att göra men jag kände ändå att jag ville slå ett slag för hajkbananen idag. Så enkelt o så gott perfekt när man är sjuk! Ta en banan, lägg ett snitt och fyll med mörk choklad eller ljus om du föredrar det. Slå in i folie och lägg på glöden. Den är fördig efter 5-15 minuter beroende på glöden men tanken är att chokladen ska smälta och bananen bli lite mjuk...mums!

Idag försökte jag mig ut på en liten promenad även fast jag är lite sjuk men har man hund har man liksom inget val det är ut under alla omständigheter...ja nästan iallafall. I söndags var jag så dålig att jag faktiskt kände mig som en sjuk karl...faktiskt=). Det var hemskt men då fick jag faktiskt hjälp både med lilleman och Frodo så det var det sängläge hela dagen för min del! Idag är det bättre för mig även fast lilleman fortfarande feber och snorar som bara den "inte tevjigt med snojet" säger han och vill att jag ska torka! Man kan inte annat än undra varifrån alla orden kommer ifrån...och snoret med för den delen!

Hursomhelst så gick vi en promenad idag, en övertänd Frodo tog tillfället i akt och drog iväg på en liten egen motionsrunda och jag skrek så jag trodde att huvudet skulle trilla av men han gjorde som han gör när han sticker. Han blir borta i max två minuter, ja jag tar tiden, han springer först iväg och nosar som en galningm sen bajsar han och sen springer han tillbaka till mig som en galning. Då hade jag slutat att ropa för länge sen för vad är vitsen att ropa när han ändå inte lyssnar...skamsen kom han tillbaka och jag försökte förstärka skammen genom att tala till honom som jag gör när han har gjort nåt han inte får och efter det tänkte jag att han behöver nog bli lite slutkörd och eftersom fysisk motion inte riktigt fungerar för att trötta ut min lilla pinscher åkte träningsakerna fram.

Först tränade vi fotgående med ett ganska bra resultat. Det blev bara raksträckor med undantag för en vänstersväng som gick hyfsat bra. Frodo var taggas och hade fin kontakt!

Sen tog vi en lekpaus!

Därefter tog jag fram locket jag använder som target när vi tränar nosduttar. Jag tänkte att det var dags att prova det i en anna miljö än inomhus och det gick jättebra. Än så länge håller jag i locket men snart kommer jag börja lägga ner det på marken. Jag gjorde det ganska enkelt och repeterade bara två gånger för att sen leka en stund till.

Sen tog jag fram apportbocken och tränade lite med den. Frodo är ganska ivrig att ta den så nu fick jag lägga den en bit framför honom på marken och sedan kommendera apport. Han ville dock tjuva mest hela tiden så där blev det mest stadgeträning på att sitta men det var ju kul att han var så taggad för apporteringen utomhus och dessutom i kylan som var idag.

Efter detta lila pass på kanske fem minuter var mina fingrar så kalla att de inte ens kunde dela en köttbulle. Jag avslutade med lite lek och kände att detta var ett lyckat pass. Det är bara att konstatera att jag för Frodos tränings skull borde vara sjuk oftare, då drabbas man inte lika lätt av "bara en gång till" tanken=)

Ett annat glädjeämne med lydnaden är att läggande under gång börjar lossna. För några dagar sedan gjorde vi ett par lyckade repetitioner ute i snön! Alla ni som har en hund med lite päls vet att detta är stort! Jag är grymt nöjde med det men kommer att träna detta moment mest inomhus för att behålla det positiva i momentet!

Nu är det bara ställanade under gång kvar och finslipning av allt det anndra sen tävlar vi...kul att jag har så lagom med självdistans att jag säger bara men det känns iallafall så så håll tummarna för ställande under gång och kom gärna med bra tips för hur jag ska få till det.

Hur mycket minns ett barn?

Giggs lånar vagnen under Barmarksdraget i Karlskoga i början av november!

Jag har alltid tyckt att det varkar som att lilleman har ett bra minne! Han minns många gånger saker som vi har gjort för flera dagar sen, kan säga vem han har fått vissa saker från osv. Häromdagen imponerade han stort på mig när han mindes en händelse från tidiga november. Jag var sjuk och låg i soffan lilleman likaså och så kommer Frodo och hoppar upp till oss. Lilleman blir irriterad eftersom Frodo sätter tassarna på hans filt. Jag säger att "men det gör ju inget, kommer du inte ihåg att Giggs låg på den här filten när han lånade din vagn". Det blir tyst för några sekunder och sen utbrister lillkillen "heje heja heja" och då slår det mig att när Giggs låg i i vagnen var vi på barmarkstävling och vi ropade faktiskt heja på de ekipagen som körde förbi.

Tänk att lilleman mindes det, vi har ju inte ens pratat om det och det var den 7:e november som tävlingen gick av stapeln! Med ett sådant bra minne gäller det att fylla det med bra saker för minnet fungerer ju lika bra för dåliga som för bra saker. Därför tänker jag propagera för en vit jul för oss med småbarn och då syftar jag givetvis inte på väderleken!

Misären

Santas little helper- frodo!

Idag är jag hemma och VABBAR, alltså hemma från jobbet p.g.a sjukt barn. Lilleman väckte mig mitt i natten med ett förskräckt vrål och jag hade förmodligen också gjort det om jag hade vaknat i en spya...lilla gubben! Upp, in i duchen med sonen, av med sängkläder och madrass, lite snabbsanering och så fick han lägga sig i dagbädden han har på rummet. Jga städar upp det sista på badrummet går ut till honom precis i tid för att se hur han kräks ner hela dagbädden plus sina stora gosehund. Samma procedur en gång till och sen är vi ganska vakna båda två. Läser lite om mumintrollet och sen somnar han bredvid mig men där törs man ju inte ligga kvar, tänk om han bara vaknar och spyr ner mig...näe. Jag smyger in till min egen säng och hoppas på det bästa. En timma senare vaknar han fast utan att kräkas och sen dess har vi varit uppe!!!

Nu till det jobbiga med hela situationen...tvättmaskinen har gått sönder idag när jag behöver den mer än någonsin. Min tvätthög blev några våningar högre och när jag står vid foten av berget och tittar upp så hoppas jag att den bara ska försvinna om jag blundar och önskar tillräckligt mycket!

Frodo har fått ett sår på örat men förutom det är allt bra. Vi har inte vant oss än vid att jag jobbar och att han får vara hemma mer än han varit nu under min föräldraledighet men mina 75% känns ändå helt ok att arbeta!

Mount Everest!!!

Jag har fått ett jobb!

Nu har jag börjat jobba. Det gick fort från intervjun till första dagen...inte ens en vecka tror jag. Fast nu minns jag faktiskt inte riktigt för det har varit lite körigt att komma in i det hela. Jag jobbar i Örebro. Måste åka klockan sju så jag hinner till jobbet i tid. Innan dess ska jag och A komma i ordning och Frodo rastas men vi är ju hyfsat morgonpigga här hemma så det har gått bra. Iväg till jobbet och sen slutar jag klockan 3 och då är det raka vägen hem. Hämta på dagis och promenad. In och laga mat och sen har dagen gått och helt plötsligt är det läggdags tur att jag bara jobbar 75%!!!.

Idag har vi iallafall myst extra mycket. A vaknade 05.20 och sen såsade vi en lång stund framför tv:n innan vi kom så lång som till frukostbordet. Jag är hundvakt i helgen till en liten terrier så när han kom vi niosnåret blev det promenad. Ut i det vackra och inte allt för kalla vädret- Kameran i högsta hugg men inget batteri...nåväl det får gå utan. Jag lever ju faktiskt ett liv även om jag inte kan dokumentera det med bilder varje dag. Promenaden gick ut på ängarna. Frodo är lite övertänd efter veckans knappa motion, jag behöver en dagmatte eller hunddagis till honom. Släpper hundarna, ser några rådjur men bryr mig inte om att koppla förrän vi är så nära att de verkligen syns. Frodo ser dem men följer lugnt med mig i koppel. Morris har ingen jaktlust kvar så han tog inte ens notis om att de var där. När vi har gått förbi själva synretningen släpper jag Frodo igen...ett litet test från min sida. Det går bra. Han springer inte tillbaka däremot springer han busigt iväg framför mig och passar på att ta en liten lov framåt när jag säger kom istället för att komma. Jag höjer rösten,Morris vågar inte komma, Frodo vill inte komma jag blir arg...Frodo kommer glatt knäppa hund!

Går hemåt igen men stannar på gärdet som rådjuren passerat för att träna lite. Tränar inkalling så jag blir nöjd, försöker mig på lite cirkelträning men det är svårt när det finns båse spår av rådjur plus sorkar under snön. Efter att ha lyckats några gånger med det jag tränade på inser jag att bättre än såhär blir det inte idag och inser att Frodo trots allt varit jätteduktig.

Har avancerat lite i nosdduttandet här hemma. Nu trycker Frodo flera gånger på min target nästa steg blir att göra så tills jag säger slut...kul att träna!

Förra året åkte jag skidor med Morris och Frodo, hade jag bara en bra dragpulka så A kunde följa med skulle jag åka nu med