Lite bilder bara för att

En hel massa Hjerpviken's hundar och lilleman som stöttar sig mot "storebror"

Idag sitter jag och försöker få saker o ting gjorda. Vi ska väl försöka renovera lite här hemma men har inte riktigt fått tummen ur och jag har fortfarande inget jobb på G så jag tröstar mig med lite söta bilder på lilleman och valparna.

Tittut...är det nån somgömmer sig där under busken?

Valpmys o spårträning

Liten och stor

Idag blev det lite av en träningsdag för mig och Frode. Först lånde vi grannens hund och trände inkallning med störning. Öyvind och den andra hunden fick agera störning och dyka upp lite nu och då när vi gick på elljusspåret. Den duktigaste av oss alla var nog min karl som kunde behålla humöret trots att hans lånehund inte direkt var så lydig. Mot slutet av paset fick jag och Frodo nästan skämmas lite då lånehunden trippade fint vid sidan och kom om ett jehu på inkallning. Ja ja jag kör som jag alltid brukar göra...trägen vinner!

Spåret vi gick sen var såklart nattgammalt och Frodo skötte sig riktigt bra idag. Han höll sig till spåret även fast att det gick parallellt med en viltstig. Viltstigen var han ute på en sväng men bara ett par meter innan han själv vände tillbaka till mitt spår och tog första vinkeln som en dans, min duktiga hund! Här har han verkligen blivit bättre! Sen spårade han lugnt och metodiskt nästa sträcka fast jag bromsade upp honom lite ändå eftersom jag känner attvi måste träna på det och det fungerade bra. Jag använder kommandot lugn och bromsar in honom tills han stannar sen låter jag honom gå vidare igen. Tror att Frodo blev lite torr i nosen sen och jag hade glömt vatten såklart så sista delen av spåret speciellt den delen som gick påväldigt torr mark gick ganska trevande men så fort vi vände upp på blötare mossmark igen fick han lättare. Idag gick han förbi klöven och fick ringa in den men jag orkar inte tro att det ska vara nån trend från hans sida. Idag tänker jag skylla allt dåligt ( vilket inte alls var så mycket) på att hans nos blev torr...punkt slut!

Valparna då! Jo dem besökte vi igår. Vi är bra på att hitta på ursäkter för att åka till Degerfors just nu=) Aaron roade sig kungligt i valphagen både med och utan hundar. Vi satt i solen med valpar i knät och njöt av hösten!

Reparation

Omd et är någon som undrar varför det är totalt dött här i bloggen så är det för att min dator äntligen är på reparation. För tillfälet sitter jag på biblioteket och betalar min räkningar och saknar min dator.

På hundfronten händer det en hel del spännande grejjer. Till helgen blir det KM i viltspår med Pinschersektionen och Frodo går då för championatet. Det ska bli väldigt spännande att se hur det går.

Vi har varit på en jaktmässa i helgen och där fick Frodo gå ett kort spår med husse vilket gick alldeles utmärkt. Jag fick ävendå möjlighet att se hur en bayerk viltspårhund spårar och både jag och föreren till den bauerska hunde var överrens om att dessa två hundar spårar väldigt lika så det var ju intressant att se.

Hela familjen med undantag för katterna har också hälsat på valparna i Degerfors. Det blev att litet maratonbesök på fyra timmar, ja det var svårt att slita sig från de sötnosarna och åka hem. Jag fick en hel del fina bilder frånd en dagen men de får jag lägga upp när jg har fått hem in dator igen, hoppas det bilr snart!

Håll nu tummarna för oss i helgen...jag tycker att vi är värda ett första pris.

Spårtraning

Idag var det ju tankt att jag skulle trana på tempot i spåret men då spårar han ju i perfekt tempo bara för det!!! Jag hade bara lagt ett kort spår idag med två vinklar en åt höger och en åt vanster. Jag tankte att det ar lika bra att ta en åt varje håll så han inte blir battre på den ena eller den andra=) Innan båda vinklarna gjorde jag bloduppehåll för att göra det lite svårt. För att tterligare öka svårighetsgraden la jag spåret så att det bitvis låg i motvind vilket jag vet ar svårt för Frodo. Får han vittring på spåret springer han garna från spårkarnan, blir ivrig och slarvar så varför inte trana på det litegrann.

Spårstarten gick fint och lugnt men jag markte att det fanns något av intresse i skogen men han höll sig iallafall till mitt spår trots att vi gick i motvind. Hela första strackan gick hur fint som helst men sen precis innan första vinkeln kom han in på en stig som luktade lite interssant. stigen gick parallellt med mitt spår och han ville så garna fortsatta på den stigen att han verkade glömma av vad vi höll på med. Han fick gå ut några meter sen höll jag in honom för att se vad han tankte göra. Det såg ju inte ut som han tankte viltspår direkt dar han stog så då påminde jag honom om spåret igen och då visste han precis vart det var och gick direkt in i vinkeln som om det var det mest sjalvklara på jorden (!?). Nasta stracka fick han lite viltkanning av det mildare slaget och slog lite hit och dit i spåret men höll sig andå till mitt spår och jobbade framåt så jag lat honom hållas. Sista vinkeln tog han sådar fint och sjalvklart, rakt fram och sen vanster inga problem alls. Sen kara vanner gjorde motvinden att Frodo blev lite ivrigare så jag fick iallafall trana på att lugna ner honom i spåret en gång idag och det gick bra. Jag sa bara lugn och höll in honom tills han stannade och sen gick vi vidare igen något lugnare.

Min lilla retriever?

Haha men vem skulle inte vilja hamta pinnar till mig som jag låter=)

Alla spårprov som jag har varit på har varit med domare från Spaniel och Retriever klubben. Nar jag tittar på denna filmen funderar jag på om jag inte borde ta och anmala mig till lite fler tavlingar i deras regi...men vaddå Frodo ar ju en Springer Spinschier eller?

Nej men seriöst så ar det kul att han gillar att leka det ska jag vanda till nåt bra i traningssammanhang=) och appropå traning så har jag ett spår som ska går imorgon med fokus på att få ner tempot. Håll i hatten och önska oss lycka till med den uppgiften för jag ar inte saker på att det blir helt latt.

Ormtjuserskan

På denna bilden ser det nastan ut som att jag håller på att lagga ner ormen i vagnen men så var det ju såklart inte. Jag stod ju för sakerhets skull en bit bort.

Vilken spannade dag. Mitt på stigen ligger en snok och solar sig och nyfiken som jag ar måste jag ju såklart kika lite narmare på den. Den blev val inte överförtjust över uppmarksamheten och sa bestamt ifrån genom att utsöndra en illaluktande surströmmingsodör. Då vaknade ortjuserskan i mig och jag lurade upp snoken på en pinne så att lilleman skulle få se den lite. Ja jag har många strangar på min lyra=)

Fin va!

Samp

Ok jag ska erkanna att bilden ar arrangerad men visst ar de söta!

Idag har vi röstat...eller jag har gjort det. Lilleman tyckte att de hela var ett ganska roligt arrangemang dar man skulle gömma sig för det ar ju det man gör bakom valbåsen eller vad man ska kalla dem. Efter vår samhalleliga insats blev det en liten tur till skogen för att se om trattkantarellerna hade vuxit till sig. Det blev val inte nån höjdarpromenad för Frodos del eftersom jag drabbades av svamphets och kopplade honom vid ett trad för att han inte skulle springa sönder alla svamparna. Såhar lat min och Aarons konversation: "Aaron ska du komma till mamma? Aaron vart ar du...oj så mycket svamp. Kom Aaron har var det mycket svamp. Var ar du? Ar du dar. Tittut. Kom ska du få se. Har du hittat en pinne...kom så får mamma se på pinnen." Osv osv allt för att försöka hålla honom inom ett lamligt avstånd medan jag plockade alla svampar jag inte lyckats kliva på sjalv. Aaron roade sig med att klattra på sternar hitta pinnar och hjalpa mig lite. Om nån frågar honom vad vi har gjort idag kommer han med stor sakerhet att saga, "mamma, Sodo, samp".

Borde ha tagit den stora korgen idag!


Mobilen tar ju kanske inte de allra basta bilderna men den kommer oftare med an kameran

Såhar ser det ut överallt

Tassen

Om det ar nån som ar deppad har hemma så ar det Frodo. Jag upptackte för några dagar sen att en klo och ett område mellan trampdynorna på baktassen såg lite infekterat ut. Så nu har den stackarn fått gå runt med tratt har hemma för att han inte ska slicka upp det annu varre. Det ser redan battre ut och ar nog helt utlakt om nån dag. Tur bara att man inte har en massa fina dyra saker som står i golvhöjd för tillfallet...om lilleman ar på allt så ar Frodo tusen gånger varre med sin tratt. Han skulle latt få jobb på en rivningsfirma!

Spårprov 4, WOW!

Vilken spårhund jag har! Igår slog han verkligen alla mina förhoppningar i spårskogen. Såhar gick det:

" Tar villigt an spåret och klarar stracka ett samt vinkel ett u.a. Stracka två u.a vid vinkel två får viltkanning, föraren återtar. Stracka tre u.a, klarar vinkel tre utan tvekan. Stracka fyra u.a, vinkel fyra klaras utan tvekan (återgången). Stracka fem och spårslut, u.a klarar bloduppehåll och lokaliserar snabbt viltdelen.

Bloduppehåll på rakstracka fem och i vinkel tre. Återgång i vinkel fyra.

Spårtapp: ett mindre vid vinkel två.

Spårningsförmåga: utmarkt

Arbetstempo: lampligt, får absolut ej bli raskare.

Sjalvstandighet: Hjalp av föraren vid vinkel två.

Skottprövning: Godkand,lugn i skott.

Spårtid: 14 min

Allmant omdöme: Frodo ar en mycket energisk spårhund. Spårar med driv och energi. Reder ut sin viltkanning och spårar sammantaget effektivt och sakert.

Pris: 1:a

Domare: Ann-Christin Elfsmo"

Egen reflektion: Jag tror aldrig att jag har sett Frodo spåra så bra som han gjorde igår, det var en fröjd för ögat. Han gick bra tills han fick viltkanningen precis i början men då markte jag vad som var på gång och jag kunde avbryta det. Val tillbaka i spåret slappte han viltkanningen och gick som på rals, det var inga tveksamheter. Han klarade vinklar, bloduppehåll och återgångar galant och jag bara gick efter och höll i linan. Skottet gick som en dans. Han satt lugnt och fint vid min sida. Nar jag sen uppmanade honom att spåra igen så ville han först ivag ganska ivrigt men då höll jag emot tills han lugnade sig och sen gick han i princip rakt fram och hittade klöven. Han markerade platsen dar domaren hade skjutit men idag kande han inget behov av att undersöka skottplatsen utan han visste vad målet med spåret var. Vilken hund!
Det enda negativa med detta spåret var tempot. Jag fick lite förmaningar av domaren att jag måste jobba på detta så det får bli det vi tranar på nasta gång. Egentligen hade jag ju kunnat stanna upp och bromsa lite igår med t.ex nar linan fastnade och så men jag ville inte riktigt störa Frodo nar han verkade så saker på sin sak. Några gånger stannade han upp och tittade bakåt för att se om jag hangde med men återtog sen spårandet hur sjalvklart som helst. Jag tror inte att det ar några problem att stanna upp honom i spåret om han blir för ivrig så nu ar det bara att prova sig fram och se hur vi ska få ordning på det.
Sen tror jag också att det ar bra för Frodo att gå ett spår dagen innan tavling för att fokusera och branna av lite extra spårenergi.

Nej hörrni jag ar så nöjd just nu och det beror nog på att vagen hit inte direkt har varit nån dans på rosor. Men det ar oerhört tillfredstallande att ha problem som löser sig...fantastiskt.

(Uppdaterar med bilder inom kort)

Spårtraning

Ja för er som laser och undrar varför jag inte kan skriva ett a med två prickar över så ar det för att min dator inom kort ska in på reparation. ajg kande att jag bara var tvungen att skriva det för det irriterar mig en hel del!!!

Idag har jag iallafall gått ett lite langre spår med Frodo. Jag orkar inte beskriva det i sin helhet men han gjorde val hysat ifrån sig idag. Det blåste en hel så Frodo som ar kanslig för vittringen fick jobba en hel del med att hålla koll på vart spåret egentligen låg. Det som gick allra bast var att han klarade strackan efter skott fint och att han var ivrig att hitta klöven som jag hade gömt ganska bra denna gång. Jag tror också att han verkar lugna ner sig lite nar han får viltkanning vilket ar både positivt och negativt. Nar han blir sjövild vid en viltkanning ar det ju enkelt att se vad som pågår och avbryta men om det ar som det var idag att han bara strosar ut på ett sidospår så marker jag faktiskt inte nån skillnad i hans spårbeteende. Det ar bara att hoppas på att viltintresset lugnar sig så pass att han struntar i det och håller sig till spåret.

Hoppas nu bara att det går bra på spårprovet imorgon!!!

Cykeltur och upptur

Nu tror jag faktiskt att förkylningen vander! Igår blev det t.o.m en liten cykelrunda med Frodo och lilleman. det ar ju inte så anstrangande för mig att cykla med Frodo jag behöver ju bara styra och bromsa. Det enda som jag stör mig på att att jag inte har nån bra sele att cykla med. Den som vi anvander nu sitter inte så bra och nar han verkligen tar i ligger dan an mot strupen och det ar ju inte så trevligt. Nomesele fungerar inte nar vi cyklar eftersom jag har honom vid sidan av cykeln i en såndar cykelkrok och med en nomesele kommer han alldeles för långt fram. Jag skulle behöva en sele som sitter battre över bröstet men som man satter fast i cykeln på hundens rygg nån som vet var man hittar en sån?

Igår kom tidnigen hundsport och så sitter jag och laser lite förstrött i den nar ögonen falelr på en liten rubrik "ansöka om championat"...vaddå! Måste man ansöka om det!? Jag har visst missat att man måste göra det sjalv. På nåt vis trodde jag att det uppdaterades automatiskt men ack så ar inte fallet. Nu har jag iallafall ansökt om detta eftersom Frodo ar svensk utstallningschampion så snart borde det ave skrivas in i hans stamtavla. (Ja ni som vill får skratta åt mig=)

Nu ska ska jag lagga ett spår till Frodo så att vi ar redo för tavlingen på torsdag!

Febrig och svår spårträning

Lite klövslakt på tomten innan den välanvända klöven återigen stoppades ner i en påse i frysen...yummie!



Idag tog jag mig i kragen och gick ut för att gå ett spår. Tanken var att göra ett svårt spår med lång liggtid för att engagera min alltmer uttråkade hund 8han kan ju inte få för att matte är sjuk). Spåret hade alltså legat i över ett dygn och jag hade lagt det i ett område där jag vet att det rör sig mycket människor, tam och vilddjur. Två återgångar gjorde jag, spåret gick över en grusväg och flera stigar och en sträcka gick det t.o.m på en stig som används flitigt av motionärer.


Hur alltsammans gick ska jag nu ta och berätta. Frodo tog an spåret i ett lugnt och behagligt tempo men innan första vinkeln viker han av på en liten upptrampad stig men jag låter honom hållas eftersom jag inte vet om han tar vinkeln på vittring eller om det är nåt annat. Det visade sig vra nåt annat så efter en del vimsande runt så hittar han spåret och går dirket på spåret precis innan grusvägen. Grusvägen visade sig inte bli nåt problem utan han spårade väldigt noga och nära marken just där och fortsatte sedan på andra sidan där han vimsade runt lite innan han kunde fortsätta. Första återgånen missar han och knatar rätt fram. Sen kommer sträckan på stigen däär det går så mycket folk men den gick bra ända tills nästa återgång där han återigen går rakt fram. Väl tillbaka på spårert får han en mindre viltkänning och blir en aning ofokuserad men vi kämpar vidare. Sen kommer vi till ett litet "halelujah moment" för det är en vinkel som han tar så vackert att han nästan böjer ryggen i nittiograder medan han går i den. Bra jobbat Frodo! Nästa sträcka blir det lite viltkänning igen men vi tar oss fram till sista vinkeln som han klarar bra. Så kommer vi ut på sista sträckan och jag kallar in honom för att göra mitt lilla fejkskott. Pang och klapp i handen och sen väntar jag lite innan vi kör igång igen. Nu händer det interssanta. Jag visar tydligt vart spåret går och Frodo sitter även i den riktningen men ändå drar han direkt till vänster så fort jag säger spår. Sen verkar det som att han måste undersöka "skottplatsen" precis som han gjorde på vårt senaste spårprov. Han vimsar hitan och ditan så jag bestämmer mig ganska fort för att säga ifrån och får göra det en två tre gånger. Efter det skärper han till sig och går raka vägen till klöven som han hittar med en gång.



Saker som gick bra: inga problem över vägen eller sträckan på gångstigen. Två jättefina vinklar och ett bra avslut med tydlig klövmarkering.



Saker som gick mindre bra: stundtals okoncentrerad, missar båda återgångarna, vimsar efter skott och får en del viltkänningar.


Sen kan jag bara säga att det är bra att göra svåra spår och verkligen testa sin hund för även om det inte går så bra så lär man sig mycket om vad som är svårt för hunden och hur den spårar när det inte går bra vilket faktiskt kan underlätta en hel del när man väl ska göra det i skaprt läge eller på spårprov. Kan man läsa sin hund bra så kan man ju faktiskt rätta till det om det skulle bli lite fel.



En sak jag inte förstå är varför han inte markerar klöven lika bra när vi tävlar som han gör när vi tränar så den nöten får jag knäcka en annan gång. Återgångar är uppenbarligen en svårighet för Frodo och det måste jag ta och träna på mer. Sträckan efter skott tror jag kommer lösa sig av sig själv utan att vi kankse behöver träna specifikt på det. Vi har ju inte tränat med skott så länge och förmodligen kommer han att förstå att klöven ligger längre fram kanske speciellt om jag gör sträckan efter skott lite längre.

Influensa?

Jag är golvad. däckad, i horisontalläge, förkyld, ynklig, snorig, hostig! Ville bara dele med mig av denna stora nyhet till resten av cyberrymden. Ja så nu vet ni varför det inte händer nåt intressant här hos mig. Fast det är ju inte riktigt sant. En väldigt god vän kom förbi idag med en liten goodie bag bara till mig...naaaaw så bra det kändes. Hon och jag lyckades faktiskt att ha ett ganska vuxet samtal häromdagen. Ja för ibland ägnar jag mig faktiskt åt annat än hundar. Vi är båda småbarnsföräldrar och kom till den slutsatsen att våra djupa samtal tvärdog i samma veva som vi fick barn. Nu pratas det mest om praktiska saker, ytliga saker som blöjor, kläder, hur många skor ett barn behöver och hur ofta man hinner duscha som förälder. Men som sagt för några dagar sen hände det som aldrig händer annars nämligen att alla barnen somnade samtidigt och två mycket förvånade mammor fick en timmes lunch på egen hand där man faktiskt hann att smaka på maten innan den hamnade i magen. Mellan tuggorna blev det en hel del djupa tankar och jag känner att mina personliga tillväxt tog ett skutt framåt vilket kändes ganska bra. Ja det är bra att reflektera och resonera om livet ibland.

Vad jag ska bli när jag blir stor?

Han satt länge och lekte med katten, lyssnade med stetoskopet och gav sprutor. Ivar är lite av en favorit och figurerar ofta i sonens små monologer. Ija-offa-ija-offa kan han gå runt och säga lite nu och då. Det betyder Ivar -morfar. Vad Ivar tyckte om att vara patient ska jag försöka visa på en film så fort datorn slutar krångla och låter mig ladda upp en snutt.

Vad jag ska bli när jag blir stor...ja det har jag ju redan blivit. Jag har ju en titel som beteendevetare eller fil.mag eller vad man nu vill kalla mig. Sen vet jag inte om jag tänker sluta där och vara nöjd bara för att jag kan kalla mig nåt men hursomhelst så hade jag en liten utfrågning med sonen angående vad han skulle bli när han blir stor. Jag fick ställa ja och nej frågor och tillsist kom vi fram till att han ville bli statsminister för det svarade han ja på. Tydligen ska han och bli centerpartist eftersom han även där svarade ja. Javäl vi lever i ett fritt och demokratiskt land så det ska han väl få bli om han vill. Men idag undrar jag om han inte har fallenhet för veterinäryrket också!

Tyck-synd-om-mig-hunden

Frodo och min bror även fast man tror att det är en duk. Min bror har nämligen på sig nån slags afrikakjol för män.

Idag blev min stackars hund snuvad på både promenad och träning. Jag hade tänkt att göra allt detta på eftermiddagen men när eftermiddagen kom kom också huvudvärken, hostan, febern och tröttheten. Nu är det bara att gå och lägga sig och hoppas på bättre tider! Tacka vet jag tuggben och hundleksaker!!!

Trollkarsklint och fornborgen

Igår blev det en härlig utflykt runt Trollkarsklint och även en ett litet besök till Borgarsjö skans, resterna av en väldigt gammal fornborg. Fornborgen är definitivt värd många besök till. En fin grillplats fanns det där med en underbar utsikt enda minuset var att det var ganska stenigt och brant och därmed inte så barnvänligt men för Aarons del var det inget problem igår för han satt i ryggsäcken hela tiden.

Här sitter vi o fikar

Resterna av fornborgen ser numera ut som ett stort stenröse.

I ottan

Jag och min man...hehehe. Nejdå jag och en uppstoppad björn på Orsa björnpark=)

Att slå upp sina blå klockan 05.30 på en lördag är inget jag rekommenderar min son att göra men likväl gjorde han det ändå imorse. Det är bara att tacka o bocka för de timmar man ändå fick sova och snällt gå upp till en ny dag. Idag blir det förhoppningsvis en liten utflykt upp på Trollkarsklint så det borde hålla mig vaken iallafall.

Annars roade jag mig lite med att titta på lite bilder av diverse skogsfynd som jag gör när jag är ute med hund och barn...

Trattkantareller och trumpetsvampar fullkomligen mosar jag ner med vagnen när jag går. Ibland stannar jag o plockar lite också=)

Rårörd lingonsylt är så gott att det kan ätas med sked direkt ut burken.


Jag och Karl Johan stöter ganska ofta på varandra utmed stigarna.

Dessa läckra rackare springer jag inte direkt över så ofta, nån som vet vad det är?

Valparna

Igår fick jag hälsa lite på Hjerpviken's valpar. Det gör gott för själen att umgås lite med sådana små liv. Härligt nyfikna och sociala små pinschervalpar är de alla tio. Sist jag såg dem rörde de sig knappt men nu var det full fart. De t.o.m busade lite med små morrningar och diverse bakhåll och attacker. Mig gillade de mycket...fast jag ska väl erkänna att det till stor del berodde på korvfickan. Ja i min ficka har det liksom råkat torka in lite gammal träningskorv så det luktar väl tydligen lite gott där!

Spårprov 3

Jag fick med mig ett får hem=)

Igår var det tredje gången gillt för mig och Frodo på spårprov. Jag var riktigt sugen på att få ett första pris så sugen att jag t.o.m blev lite nervös! Jag hade förberett mig på alla tänkbara vis inför tävlingen. Promenerat och cyklat med Frodo för att han skulle vara lugn, jag t.o.m gått ett kort spår på morgonen i hopp om att det skulle lugna ner honom med. Väl på plats märkte jag att mina ansträngingar varken hade gjort till eller från på Frodos tempo. Jaja det var bara att hålla hårt i linan och följa efter. Nitton minuter senare hittade vi tillsist klöven och jag förstod att Frodos prestation skuille bli lite knvivig att bedöma, han låg liksom mittemellan ett första och ett andra pris. Vi återgången hade han bara fortsatt men han hittade tillbaka till spåret efter en mindre tappt. Sen orsakade hans reaktion efter skottet oss lite huvudbry. Till en början startade han förhållandevis lugnt för att vara Frodo, så lugnt att jag han tänka att detta kommer att gå lätt som en plätt...vilket det inte gjorde. Precis innan skottet hade Frodo fått viltkänning så jag vet inte om det var till det han ville tillbaka eller om det var till skottplatsen för han bakåtspårade en liten bit och sen gjorde han diverse utstickare från spåret innan han tillsist var på väg åt rätt håll men till min besvikelse gick förbi klöven som låg så fint bunden runt ett träd med klargrön lina! Sen hörde han Inger och Rolf borta vid bilen och kikade fram bara för att kolla va de hade för sig och sen kunde han fortsätta leta efter klöven.

Efter mig var det ett ekipage till så jag fick lite tid att undra över hur det egentligen hade gått och hur domaren skulle bedöma Frodos prestation.

Kritiken blev följande:

"Tar villigt an spåret/ ivrigt men klarar. Klarar vinkel ett med liten ringning. Genar något på sträcka två men klarar. Återgången i vinkel två, går ut stort men klarar. Sträcka tre u.a. Vinkel tre, genar något men klarar. Sträcka fyra u.a.Vinkel fyra, klarar med ringning. Sträcka fem och spårslut, får viltkänning och får jobba!/ lokaliserar spårslut med ringning.

Spårtapp: ett mindre på sträcka fem.

Spårningsförmåga: utmärkt

Arbetstempo: Lämpligt, ivrigt men under kontroll.

Självständighet: arbetar självständigt.

Skottprövning: Godkänd

Spårtid: 19 min

Allmänt omdöme: Frodo spårar energiskt och intensivt, någon gång i väl hög fart för sin näsa. Blir vidlyftigefter skott men lyckas reda ut. En riktig arbetshund.

Pris: 1:a

Domare: Ann-Christin Elfsmo"

OM JAG BLEV GLAD!? JAAA!

Sen var det extra kul eftersom alla tre hundar fick 1:a pris idag. Frodo, Frodos syster Skorpan och hans mamma Tilda som även fick HP.

Det hann bli lite mörkt så bilden blev inte så bra men här är de tävlande hundarna.

Uteliv

Fikapaus

Även igår var vi ute en lång stund, ända tills regnet började skvala så mycket att jag tyckte att vi fått nog. Frodo fick gå ett nattgammalt spår igår och det gick väl sådär. Han var het på gröten och missade en hel del så jag la ett nytt spår igår som han fick gå idag och det gick mycket bättre. Spåret han gick idag var kort men jag gjorde en del klurigheter som han dock inte alls blev lurad av. Jag är väldigt sparsam med blod i början av spåret och då saktar han ner tempot en del. Idag gick han väldigt fint men spåret var ju kort så vi får se hur det blir i eftermiddag på spårprovet. Jag hade tänkt att cykla en sväng innan jag åker i hopp om att få slut på åtminstone lite energi så att han spårar lite långsamare. Mångs säger ju att man INTE bör spåra så snart innan man ska på spårprov eftersom det är bra om hunden är spårsugen när man väl ska tävla men ajg tror inte att jag behöver oroa mig för att Frodo inte ska vara sugen. Nu provar jag att göra såhär så får jag se om det fungerar.

Sen hoppas jag bara att mitt knä inte strular till det för jag råkade ramla imorse när vi spårade. Som en fura föll jag med knät rätt i en sten. Frodo vände sig om och undrade varför jag låg och krälade på marken men fortsatte att spåra bra ändå med mig haltandes efter i linan=(

Frodo fick inte vara med på fikat för matte var lite sur på honom eftersom han hade varit lite olydig och valt diverse trevliga doftspår framför mattes inkallning. Matte tinade dock upp efter ett tag och tränade lite lydnad med Frodon så att de båda blevo glada i hågen igen!

Jinnon

Igår tog vi en liten picnicpromenad jag och mina killar. Om det är nåt som jag gillar mer än andra saker så är det att vara i skogen. Skönt och lugnt och massor med utrymme för mig, hund och barn. Lilleman plockade jinnon (lingon) men tyckte inte att det smakade så bra. Däremot tyckte han bättre om rårörda lingon på fukostgröten idag! När jag är ute i skogen får Frodo springa lös och han blir bättre och bättre på att hålla sig inom ett efter mitt tycke rimligt avstånd utan att jag måste ropa på honom hela tiden. Många gånger går vi bara tysta, eller tysta är väl och ta i när men går med en som snart fyller två, och jag märker att Frodo stannar och väntar in oss eller springer tillbaka för att kolla läget.
Igår tog vi också en fikapaus på lillemans favoritplats. Det är egentligen ingen speciell plats utan mest en plats där det finns en stubbe att sitta/klättra på. Äppelmuffins, russin och kiwi spiller och dräller vi med men vad gör det när man är i skogen. Frodo var jätteduktig hela fikapausen och låg lös bredvid mig i lingonriset hela tiden. Detta belönades såklart med små munsbitar av min muffins och senare nästan en hel muffins som lilleman inte orkade äta!

Idag ska jag också gå ett spår med Frodo, sista träningen inför imorgon då vi har spårprov på schemat. Det ska bli så kul med tävling och nu hopas jag verekligen på ett förstapris!

Än så länge syns Frodo ganska bra i skogen men snart när höstfärgerna blir mer i röda och bruna nyanser då försvinner han helt. Han har världens bästa kamouflage så då får man lyssna sig till vart han är eller sätta på en reflexväst.

Provsmaka "jinnon". Vi såg också en hel del "samp" i skogen.

Inkallningsträning, Sodoooo. =)